Parken är väldigt fin. Vi såg bara en liten bråkdel av den men hoppas på att komma tillbaka. Kanske främst på grund av miniatyr järnvägen med ett ånglok som barn fick åka med på. Thelonious må ju vara det mest tågintresserade barn jag vet om men han är också det mest egensinniga barn jag vet om och när vi väl hittat fram till det lilla tåget idag, och sett det matas med kol, så ville han inte åka. Men jag tror att nästa gång vi tar oss dit kommer han att vara mer förberedd och kanske våga sig på en tur. (Otis ville gärna, gärna, men vi var osäkre på om han verkligen skulle sitta kvar ett helt varv utan att trilla av så det fick vara.)
Här ska också finnas bra lekparker men de hann vi inte heller till (avstånden är ganska stora i Marlay Park) så dem får vi också spara. Men vi hann med något mycket ovanligare; ett alvträd. En bit in i parken finns ett Fairy Tree med knappt dolda dörrar och fönster. Trädet var mer av ett konstprojekt än ett urålderligt vårdträd men det hindrade inte att folk har satt upp en massa gåvor och lappar med önskningar.
 |
| Falafel på Marlay Park Farmers Market |
 |
| Daniel, Otis och Thelonious i gräset framför Marlay House |
 |
| Thelonious håller Otis på lämpligt avstånd från de inburade hönorna |
 |
| Stigfinnaren |
 |
| Fairy Tree |
 |
| Otis undrar om nån är hemma |
 |
| Kära Älva, jag önskar att min mamma var smalare och att hon slutade klaga |
 |
| Kära Älva, jag önskar att jag var rik med massor av pengar |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar